Lärares AI-användning och administrativ tidsåtgång - En kvantitativ studie av AI-användning, AI-utbildning och administrativ tidsåtgång i en svensk kommun

Abstract

Studien syftade till att analysera förhållandet mellan grundskole- och gymnasielärares användning av artificiell intelligens (AI) och deras veckovisa administrativa tidsallokering, samt vilken betydelse en utbildning i AI hade för detta samband. Tidigare studier gav inga tydliga svar på om AI har potential att påverka lärares administrativa tidsåtgång på ett positivt sätt. Sambandet undersöktes genom att använda tvärsnittsdata inhämtad via en enkätundersökning besvarad av lärare i en svensk kommun och resultatet analyserades med hjälp av minsta kvadratmetoden (OLS). De empiriska resultaten visade ingen statistik signifikant samvariation på den extensiva marginalen (binär AI-användning). Däremot, visade den intensiva marginalen signifikanta mönster. En ökning med en enhet på en linjär skala för AI-frekvens samvarierar med en minskning av den veckovisa administrationen med 1.46 timmar i veckan. Vidare, presenterades att lärare som använder AI frekvent lägger 3.16 färre timmar på administrativt arbete jämfört med lågfrekvensanvändare. När en interaktionsterm inkluderades i modellen begränsades den statistiska precisionen av ett litet antal observationer, även om resultatet visade att en utbildning i AI tillsammans med AI-användning minskar den administrativa tidsåtgången. När IT-vana sedan inkluderades försvann dock det signifikanta resultatet vilket förklarades av selektionsbias. Sammanfattningsvis visar denna studie att AI-användning inte per automatik leder till minskad administrativ tidsåtgång. Produktivitetsvinsterna är istället icke-linjära och villkorade av hög användningsfrekvens. Detta innebar att introduktion av digitala verktyg måste åtföljas av strategier som uppmuntrar daglig integrering i arbetet, liksom allmän IT-kompetens, för att säkerställa att AI-användning övervinner de initiala lärandekostnaderna.