Bland “hänga-tvätt-föreläsningar” och “några jäkla bildknippen” En fenomenografisk studie om förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om innebörden av AKK och relaterade utbildningsinsatser

Abstract

I allt från kommuners styrande dokument till pedagogiska forum på nätet via kommersiella produkter och en uppsjö av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset för användning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och då främst visuellt stöd, har ökat markant de senaste åren. AKK har gått från att vara ett kommunikations-verktyg främst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera används alltmer frekvent, som en del i den tydliggörande lärmiljön, framför allt i förskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska fältet och framför allt i relation till förskolan. Dessutom saknas kunskaper om hur specialpedagogiska utbildningsinsatser inom förskolan utformas. Därför syftar studien till att identifiera och synliggöra förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om AKK och de utbildningsinsatser som erbjuds inom detta område. Studien avser även att identifiera och synliggöra förskollärares och specialpedagogers uppfattningar gällande framgångsfaktorer och/eller hindrande faktorer som kan uppstå i samband med dessa utbildningsinsatser. Detta kan ses som särskilt intressant för studien då resultatet kan ge en riktning i hur man kan skapa framgångsrika utbildningsinsatser i framtiden. Studien utgår från en fenomenografisk metod där semistrukturerade intervjuer med förskollärare och specialpedagoger genomförts. I studien har sex specialpedagoger och sex förskollärare, verksamma i en kommun i Sverige, intervjuats runt innebörden av AKK, som visuellt stöd, och dess funktion samt deras uppfattningar om erbjudna utbildningsinsatser av AKK. Specialpedagogers uppdrag innefattar att medverka och leda utbildningsinsatser för förskolans pedagoger och förskollärare ansvarar för den pedagogiska verksamheten i förskolan därav valet av informanter. Då studien intresserar sig för pedagogers lärande av AKK genom utbildningsinsatser och vad som kan uppfattas vara hindrande faktorer eller framgångsfaktorer, har vi valt att utgå från ett variationsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att både förskollärare och specialpedagoger har liknande uppfattningar för vad AKK är, dess funktion och vilka variationer av AKK som finns. Däremot ser vi en variation av uppfattningar när det gäller användning av AKK. Förskollärare anser sig arbeta aktivt med AKK medan specialpedagoger uppfattar att detta inte sker i den utsträckning som vore önskvärt. Gällande utbildningsinsatser kan vi se att informanterna uppfattar att de utbildningsinsatser som är generella för studien vald kommun inte genomförs på ett sådant sätt att målet med insatsen nås.