Kulturskolelevers musikaktiviteter i skola, hem och fritid.

Abstract

Sammanfattning

I denna uppsats behandlas kulturskolelevers sociala liv och deras uppfattningar om att vara elev på en kulturskola. Vårt syfte är att studera hur kulturskolelever talar om musikundervisningen på kulturskolan och om det kan synliggöras huruvida deras sociala livsmönster samt deras aktiviteter i kulturskolan har effekter på deras verksamhet i den vanliga skolan. Vi studerar även elevernas sociala liv och mönster och ser om det finns några likheter eller skillnader mellan elevernas sociala liv. Datainsamlingen utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer där eleverna svarar på 5 frågor (se bilaga 1) om hur de uppfattade sin undervisning på kulturskolan, den vanliga skolan, hur de hade det på sin fritid och hur deras hemsituation såg ut. Vi gör en kvalitativ analys med inslag av kvantitativa sammanställningar. Vi använder oss utav ett sociokulturellt perspektiv, den ekologiska miljömodellen och Bourdieus kultur- och utbildningssociologi som teoretiska utgångspunkter i vår studie. Eftersom att undersökningsmaterialet är litet kan vi inte dra några generella slutsatser eller se något mönster som skulle gälla på andra kulturskolor. De intervjuade är mellan 13-0 år gamla och har spelat i kulturskolan i flera år. Den studerade kulturskolan ligger i en rik kommun där de flesta familjer bor i villa vilket påverkar resultatet och gör att det inte finns någon mångfald i den sociala bakgrunden och nuvarande situationen för eleverna. Resultatet visar ändå en del intressanta åsikter och tankar från de studerade ungdomarna som kan vara bra för musiklärare och instrumentalpedagoger att veta. Många framhävde vikten av att få spela tillsammans med andra och hur viktigt det var att ha kompisar att spela med. Studien har ökat vår förståelse för hur just dessa elever tänker och känner.

1