Diagnos: Utländsk bakgrund?

Abstract

Vår studie handlar om hur olika yrkesgrupper i skolan talar om elever med utländsk bakgrund och särskilt stöd. Elever med utländsk bakgrund uppnår enligt rapporter från Skolverket sämre skolresultat än elever med svensk bakgrund. Vi jämför i vår studie specialpedagogers, sva-lärares (lärare i svenska som andraspråk) och ämneslärares syn på och tal om detta. Vårt syfte var att undersöka dessa tre yrkeskategoriers tal om elever med utländsk bakgrund genom att låta specialpedagoger, sva-lärare och ämneslärare beskriva vilka orsaker de ser till en elevs svårigheter samt föreslå möjliga åtgärder för att hjälpa eleven. De frågeställningar vi hade var: • Hur ser specialpedagogers, sva-lärares och ämneslärares respektive sätt att tala om elever med utländsk bakgrund och särskilt stöd ut? • Vilka ord och begrepp synliggör specialpedagogers, sva-lärares och ämneslärares tankar om elever med utländsk bakgrund och särskilt stöd? Vi närmade oss vårt forskningsproblem med en kvalitativ ansats utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Datainsamling skedde genom en enkät med frisvar utifrån en fiktiv vinjett. Det insamlade materialet analyserades genom diskursteori och kritisk diskursanalys och visade på en skillnad framför allt mellan specialpedagoger å ena sidan och ämneslärare och sva-lärare å andra sidan. Studien visar att specialpedagoger är mer benägna att se elevens svårigheter ur ett relationellt perspektiv medan ämneslärare och sva-lärare oftare uttalar att svårigheterna har sin grund i att eleven har ett annat modersmål och därmed språksvårigheter.