FRAMTAGNING AV ANALYSMETOD FÖR UNDERSÖKNING AV MIKROPLASTER I GLACIÄRER MED ANALYSRESULTAT FRÅN GLACIÄREN VATNAJÖKULL PÅ ISLAND

Abstract

Plast är billigt och har de användbara egenskaperna att vara formbara och hållbara vilket gör att de bryts ner långsamt i naturen. Användningen av plast har ökat sedan 1950-talet och är idag ett av de viktigaste materialen. Mikroplaster är <5 μm och kan transporteras via floder, havs- och vindströmmar samt via biota. Mikroplaster har hittats överallt: i marina och terrestra miljöer, i mat och vatten, i olika arter och hos människor såväl som i avlägsna områden. Kunskapen om mikroplasters transport och effekt på biota och människor är idag inte helt känd. Vatnajökull är en glaciär på Island och är till ytan den största glaciären i Europa. Syftet med denna studie är att hitta en metod för att analysera mikroplaster i glaciärer med prover från glaciären Vatnajökull i Island. Provtagningsplatsen valdes på grund av dess avstånd från både människor och havet, vilket innebär att transportvägen för mikroplast endast kan ske via vindtransport. Den framtagna metoden är en kvalitativ metod baserad på metoder från häftet Microplastics av Horiba (2021). Analysen gjordes genom att först utföra en kemisk separation med 10% kaliumhydroxid (KOH) för att avlägsna organiskt material via sugfiltrering. Nästa steg extraherade de lättare partiklarna genom att använda en sodium polytungstate-lösning (SPT) med en tyngre densitet. Proverna analyserades sedan med Raman-spektroskopi och jämfördes sedan mot databaserna SLoPP, SLoPP-E och RHX för att karakterisera partiklarna. Matchningen fick ett HQI-värde mellan 0 och 100 där det högre värdet indikerar en bättre matchning. Resultatet gav två partiklar av poly(acrylic acid) (PAA) med HQI-värden på 78,14 och 50,71. Den tredje partikeln hade ett HQI-värde <50 och partikelns material kunde därför inte bestämmas. Slutsatsen av denna studie är att metoden fungerar för att analysera mikroplaster i prover från glaciärer. Det krävs dock arbete för att göra metoden mer tidseffektiv och för mer exakt bestämning av partiklarna krävs en bättre databas. Kunskapen om hur mikroplaster påverkar de terrestra ekosystemen och transporten av mikroplaster måste öka för att förstå hur mikroplast påverkar biota och människors hälsa.