Gjorde EU någon skillnad? En syntetisk kontrollstudie på ett Kroatien som aldrig gick med i EU

Abstract

EU-medlemskap har i tidigare forskning kopplats till ökad handel och BNP per capita (Baier & Bergstrand, 2007; Campos et al., 2014). Men hur stort är det handelsskapande värdet av ett EU-inträde för ett land som redan är djupt integrerat i världshandeln? Kroatien, som före sitt medlemskap 2013 deltog i både WTO och CEFTA, utgör ett särskilt intressant testfall. Denna studie använder den syntetiska kontrollmetoden (Abadie et al., 2010) för att skapa ett kontrafaktiskt scenario: ett Kroatien som aldrig gick med i EU. Syftet är att undersöka hur handelsintegration påverkas när befintliga handelsavtal ersätts av tillträde till EU:s inre marknad. Resultaten visar att Kroatiens handelsintegration som andel av BNP utvecklats tydligt starkare än dess syntetiska motsvarighet efter 2013, med ett genomsnittligt gap på cirka 9 procentenheter. Detta tyder på att EU-medlemskapet medfört ytterligare integrationsvinster, trots landets redan höga handelsöppenhet. Ett noggrant urval av donatorländer valdes för att säkerställa institutionell jämförbarhet, men detta resulterade i en mindre kontrollgrupp och därmed en ökad känslighet för enskilda observationer. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Effekten diskuteras i relation till teorier om handelskapande och handelsomfördelning (Viner, 1950; Balassa, 1961) samt endogen tillväxt (Romer, 1990). Studien bidrar med en kvantitativ uppskattning av EU-inträdes effekt i ett redan handelsöppet land, och ger ett mer nyanserat beslutsunderlag för återstående kandidatländer i Östeuropa.