Tre pedagogers arbete med textsamtal i skolår 1 - en jämförande studie utifrån Judith Langers fyra pedagogiska principer

Abstract

Sammanfattning: Syftet med arbetet är att empiriskt undersöka Judith Langers fyra pedagogiska principer. Vi ville se huruvida dessa gjorde sig gällande i vårt material. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar besvarades dels genom primärkällor såsom intervjuer, observationer och rapporter och dels genom sekundärkällor. Vi valde att undersöka Judith Langers principer utifrån tre observationer av textsamtal i år 1 i grundskolan. Dessa observationer följdes upp med intervjuer med respektive pedagog. Förutom att undersöka Langers pedagogiska principer ville vi också se vilka andra positiva kvaliteter, samt vilka hinder och dilemman som fanns. De slutsatser vi dragit utifrån vårt arbete är att Langers principer var svårare, än vad vi från början trott, att applicera på de tidigare åldrarna i grundskolan. Genom vårt empiriska material och våra intervjuer uppmärksammade vi att Langers principer visade sig på olika sätt hos våra pedagoger. I observationerna kunde vi se antydningar till Langers principer, antydningar som vi tyckte låg till bra grund för ett fortsatt skönlitterärt arbete. Dock gjorde sig hennes principer överlag svagt gällande i våra observationer. Vi fann kvaliteter som Langer inte observerat, såsom klassrumsmiljö och förförståelse. De hinder och dilemman som vi uppmärksammade var pojkar och flickors olika deltagande, samt vissa elevers passivitet under textsamtalet. Vår uppsats har stor relevans för vårt framtida yrke. Tidigare forskning visar att skönlitteratur är ett viktigt verktyg, inte bara för att utveckla elevernas språkliga förmåga utan även för att utveckla dem som människor. Ett aktivt skönlitterärt arbete är mer än att bara låta eleverna läsa mycket böcker. Det innefattar även en bearbetning av det lästa. Vi ser att Judith Langers principer kan fungera som en inspirerande vägledning för den skönlitterära undervisningen.