En jämförelse av KASAM - profiler mellan elever på praktiska och teoretiska program på en kommunal gymnasieskola, årskurs 2.

Abstract

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Skolan är Sveriges största arbetsplats där det vistas ca 1,5 miljoner elever dagligen. Sedan 1990-talets början har elevantalet ökat i den svenska skolan för varje år. Under senare åren har budgeten för skolhälsovården minskat (Norell 00) samtidigt har det konstaterats att elever i allt större utsträckning är stressade. (Statens offentliga utredningar/utredningar om ungdomars psykiska hälsa). Författarna till denna studie gör en undersökning som använder frågeformuläret "Känsla för sammanhang i livet" (KASAM). KASAM är grundat på den medicinske Sociologen Aaron Antonovskys salutorgena teori om individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet. Till enkätundersökningen har det gjorts en gruppintervju med tolv elever från de berörda programmen. Syftet med undersökningen är att utvärdera om elevernas KASAM - profiler varierar beroende på om på om de läser teoretiskt eller praktiskt program på en utvald gymnasieskola. Författarnas förväntade resultat var att eleverna på de praktiska programmen skulle ha ett högre KASAM jämfört med elever som valt ett helt teoretiskt program eftersom deras skolgång innefattar både teoretiska och praktiska ämnen. Författarna trodde att det skulle göra att eleverna var mer tillfreds, då både kropp och huvud var i arbete. Studien motsvarade de förväntningar som författarna hade då de började sitt arbete. Skillnaden är att det Praktiska programmet har något högre KASAM än de teoretiska programmen i Begriplighet och Hanterbarhet, i Meningsfullhet.