Kan fysisk aktivitet påverka måluppfyllelse i matematik?

Abstract

Studien som rapporteras i detta examensarbete har som syfte att undersöka hur elever och lärare upplever att fysisk aktivitet påverkar elevernas måluppfyllelse i matematik. I tidigare forskning tydliggörs teorier som argumenterar för att kopplingen finns, exempelvis har positiva effekter visats på hjärnans funktioner. Såväl det abstrakta tänkandet, informationsöverföringen och minnet har förbättrats specifikt utifrån fysisk aktivitet. Dessutom har flertalet studier genomförts på skolor runtom i världen, där de medverkande eleverna har fått positiva effekter av ökad fysisk aktivitet. Mestadels har deras matematikinlärningen påverkats, vilket har resulterat i ökad måluppfyllelse. I tidigare forskning har mestadels kvantitativa studier genomförts, i motsats till den studie som rapporteras här, vilken istället fokuserar på att undersöka elever och lärares upplevelser av fysisk aktivitet. Bristen på subjektiv vinkel inom forskningen skapade ett gap som således fylldes av den föreliggande studien. För att undersöka elever- och lärares uppfattningar har sammanlagt tolv intervjuer genomförts med lärare och elever på två olika skolor. Skolorna låg i två olika områden med varierade förutsättningar. Trots det visade resultatet ingen tydlig skillnad gällande elevernas- och lärarnas upplevelser av fysisk aktivitets påverkan på eleverna. Däremot var det svårt att argumentera för att samtliga elever och lärare hade liknande erfarenheter av specifikt fysisk aktivitet. Vidare förhåller sig förhåller sig deras upplevelser snarlika till det som tidigare studier har visat, nämligen en upplevd påverkan på elevernas koncentrationsförmåga. Särskilt lärarna hävdar att just denna förmåga är en väsentlig del för att skapa ökad måluppfyllelse i matematik. Sammanfattningsvis överensstämmer lärarnas- och elevernas upplevelser av fysisk aktivitets påverkan, med vad tidigare forskning visar.