Elevers upplevelse av stöd och hinder för lärande i grundskolan En intervjustudie om språkstörning på mellan- och högstadiet med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur några elever med språkstörning i mellan- och högstadiet upplever lärande i relation till språk, läs- och skrivundervisning. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar: Vilka möjligheter och hinder upplever elever med språkstörning i sitt lärande, kopplat till språk- läs- och skrivundervisning?, Vilket stöd upplever eleverna att de får idag och vilket stöd önskar de få i relation till språk, läs- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, självkänsla och tilltro till sin egen förmåga i relation till sitt lärande och till undervisning? För att svara på studiens frågor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. För att bearbeta och analysera intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys. Utöver sociokulturellt perspektiv antar studien ett relationellt perspektiv och använder också KASAM som teoretisk utgångspunkt. Språkstörning påverkar elevernas inlärning av kunskaper och hela skolsituationen. Eftersom det inte finns mycket forskning där elevernas upplevelser och perspektiv undersökts har studiens elva respondenter i intervjumetoden varit betydelsefulla. Det är relevant att ta reda på hur elevers erfarenheter av undervisningen påverkas av en språkstörning. Det kan också vara en utmaning för undervisande lärare att upptäcka elevernas svårigheter och anpassa undervisningen för att möta elevernas behov. Studien visar att eleverna upplever att de får stöd i form av snabb återkoppling och användandet av visuellt stöd och digitala verktyg. De önskar ännu mer av det enskilda individuella stödet då de upplever att de kan utvecklas i sitt lärande då de får den snabba responsen av lärare, men även stöd av klasskamrater. Det framkommer att trygga sociala relationer är viktigt för lärprocesserna samt att känslan av sammanhang och delaktighet är av stor betydelse.