Prehospital bedömning på kardiologen En registerundersökning av misstänkta hjärtinfarkter
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar många människors liv. Vid misstänkt akut hjärtinfarkt är tiden till behandling kritisk då dödligheten ökar med 7,5 % för varje 30 minuters fördröjning tills ocklusionen är åtgärdad. Därför är det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) då det ofta via EKG-bilden går att se hur akut hjärtinfarkten är vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handläggningen av patienten. Ofta tas idag EKG redan i ambulansen, vilket sedan skickas till kardiologavdelning för bedömning. Sjuksköterskor på kardiologen tar emot EKG:et och beslutar sedan efter telefonkontakt med ambulanspersonalen om det är aktuellt med direktinläggning på kardiologen eller inte. Syfte: Syftet var att undersöka hur väl sjuksköterskorna på kardiologen vid Sahlgrenska sjukhuset följer gällande rutindokument vid kontakt med ambulanspersonal som vårdar patient med misstänkt akut hjärtinfarkt. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registeruppsats. Data har hämtats från Sahlgrenska universitetssjukhusets register över kontakter med ambulansen för bedömning och eventuell direktinläggning på kardiologen. Underlaget omfattar åren 2020 till och med 2023. Resultat: Totalt 20 941 patienter inkluderades. Endast 7,6 % av alla inkluderade patienter direktinlades på kardiologen. 75,5 % av patienterna som hade ST-lyft på EKG:et direktinlades medan vid misstänkt NSTEMI (Non-ST-Elevated Myocardial Infarction, dvs icke-ST höjningsinfarkt) så lades 12,1 % in direkt på kardiologen. Om patienten hade något grenblock på EKG:et så lades de in direkt på kardiologen i mellan 3,0 och 5,5 % av fallen beroende på typ av grenblock. Det absolut vanligaste symtomet som patienterna uttryckte var bröstsmärta, men även dyspnè och andra symtom var vanligt förekommande. Slutsats: Vid misstänkt STEMI (ST-Elevated Myocardial Infarction dvs ST-höjningsinfarkt) och NSTEMI uppfattas följsamheten till rutinen som god. Vid grenblockering och samtida kardiella symtom och tecken har inte rutinen följts, men detta material kan inte säga något om varför. Författaren slår fast att denna patientgrupp är stor och komplex och de skulle behöva studeras ytterligare för att kunna identifiera optimal handläggning för dem.