VARFÖR VÄRNA OM SJUKSKÖTERSKAN? En litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter av work-life balance samt dess påverkan på patientsäkerheten

Abstract

Bakgrund: Omvårdnad utgör sjuksköterskans specifika professionella kompetens och integrerar ett vetenskapligt kunskapsområde med ett patientnära arbete grundat i en humanistisk människosyn, där säker vård är fundamentet. Att upprätthålla patientsäkerheten kräver full kognitiv närvaro, men en ansträngd arbetsmiljö skapar ofta en obalans mellan arbete och privatliv som dränerar sjuksköterskans resurser och äventyrar omvårdnadskvaliteten. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av worklife balance samt dess påverkan på patientsäkerheten. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på en strukturerad litteratursökning i databaserna PubMed, PsycINFO och Scopus. Efter urval och kvalitetsgranskning inkluderades tio originalartiklar publicerade mellan åren 2019 och 2026 (nio kvantitativa och en kvalitativ). Evidensen omfattade insamlade data från närmare 32 500 sjuksköterskor från Nordamerika (n=19 552), Asien och Mellanöstern (n=12 483) samt Europa (n=464). Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman framträdde: (1) Sjuksköterskans individuella förutsättningar, där bristande balans mellan arbete och privatliv kan leda till emotionell utmattning och nedsatt kognitiv funktion som i förlängningen påverkar patientsäkerheten. (2) En arbetsmiljö och organisatoriska villkor präglade av höga krav och låg kontroll kan skapa obalans mellan arbete och privatliv. Detta kopplas till en osund kultur av sjuknärvaro, ökad arbetsbelastning och försämrat teamarbetsklimat, vilket försvårar adekvat genomförande av omvårdnadsprocessen. (3) Konsekvenser för omvårdnad, där den kognitiva dräneringen kan resultera i en ökad frekvens av utförande- och beslutsfel samt utelämnad omvårdnad, vilket i sin tur kan orsaka vårdskador som trycksår, fallolyckor och felmedicineringar. Slutsats: En bristande work-life balance hos sjuksköterskor framstår som en betydande och direkt risk för patientsäkerheten. Att främja hållbara arbetsvillkor, återhämtning under och mellan arbetspass, adekvat bemanning och stödjande/transformativt ledarskap är därför centralt i patientsäkerhetsarbetet och kan minska vårdrelaterat lidande. Ur ett etiskt perspektiv aktualiseras sjuksköterskans ansvar att värna patientsäkerheten. Detta innefattar att värna sig själv och sina kollegor och göra arbetsgivaren uppmärksam på arbetsvillkor som dränerar den centrala aktören i omvårdnadsprocessen.