Perspektiv på hälsa i styrdokument vid Göteborgs universitet - en kvalitativ innehållsanalys

Abstract

Syfte: Att analysera hur hälsa formuleras i ett urval av styrande dokument vid Göteborgs universitet, vilka delar av hälsobegreppet som ges plats och vilken roll kostrelaterade frågor får i materialet. Metod: Dokumentstudie med kvalitativ innehållsanalys av fem styrande dokument från universitets-, fakultets- och institutionsnivå. Meningsenheter som berörde hälsa direkt eller indirekt identifierades, kondenserades och kodades i flera steg och fördes samman i underkategorier. Som tillägg till metoden markeras varje meningsenhet med en färg som följde med till analysschemat så att den kunde följas till sin plats i källtexten. Analysen genomfördes gemensamt av studiens båda författare. Resultat: Hälsa formulerades i samtliga fem dokument men på olika sätt på olika nivåer. På universitetsnivå användes sällan ordet hälsa. Istället förekom skrivningar om arbetsmiljö, studiemiljö, lika villkor, trygghet, delaktighet, ledarskap och arbetsvillkor. I Arbetsmiljöpolicyn fanns en strävan att främja hälsa men dokumentet dominerades av risker för ohälsa och stressrelaterad ohälsa. På fakultetsnivå formulerades hälsa som kunskapsområde kopplat till lärande, ledarskap och jämlikhet. På institutionsnivå formulerades hälsa som vision genom kunskap för en välmående värld och hälsopromotion i relation till kost och idrott. Arbets- och studiemiljö var den enda kategori som återkom i samtliga fem dokument. Kost saknades helt i fyra av fem dokument. Slutsats: Hälsa finns i samtliga dokument men formuleras utan samlad riktning, strategi eller vision. Direkt formuleras hälsa sällan. När det sker är det oftast som medel för andra mål som prestation, kvalitet eller förebyggande av ohälsa. Indirekt finns hälsa i begrepp som arbetsmiljö, trygghet, delaktighet, ledarskap och arbetsvillkor. I arbetsmiljöpolicyn dominerar ett patogent perspektiv. Endast i institutionens vision formuleras hälsa salutogent och då riktat mot världen utanför institutionen. Studien visar att hälsa formuleras olika mellan universitets-, fakultets- och institutionsnivå. Hälsa formuleras också olika i olika typer av dokument på samma nivå. Detta motsvarar Korps (2016) vertikala och horisontella utmaning för hälsofrämjande policyarbete.