"Som jag ser det jämnställdhet är väl egentligen detfeministiska projektet". En kvalitativ intervjustudie om samhällskunskapslärares erfarenheter av att undervisa om feminism i undervisningen.

Abstract

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det inte bara är styrdokumenten som påverkar vilket innehåll som elever får ta del av i samhällskunskapsämnet. Samhällskunskapslärares upplevelser av friutrymme och personliga stoffrepertoar tycks också ha betydelse för deras intentioner, bedömningar och handlingar. Vissa ämnen i amhällskunskapsundervisning framstår också som svårhanterliga för samhällskunskapslärare. Tidigare forskning visar även att olika typer av otståndsuttryck har uppstått i samband med att feministisk kunskap har kommunicerats. Samhällskunskapslärares erfarenheter av att lyfta ett ämne som feminism har däremot inte studerats. Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter av att undervisa om feminism och detta genomförs med följande frågeställningar: 1. Upplever samhällskunskapslärarna att det finns motsättningar i att lyfta feminism i sin undervisning? 2. Vad har betydelse för att samhällskunskapslärarna ska undervisa/ inte undervisa om feminism? 3. Vilka handlingsstrategier ger samhällskunskapslärarna uttryck för att tillämpa i sin undervisning om feminism? Metod: Undersökningen består av en kvalitativ intervjustudie med fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet varav en är samhällskunskapslärare undervisar på Komvux med erfarenhet av att undervisa i samhällskunskap på en gymnasieskola. Resultat: Undersökningen visar att samhällskunskapslärarna lyfter feminism i varierande grad och på olika sätt. Feminism lyfts fram främst i samband med ideologiundervisningen. Samhällskunskapslärarna upplever att det finns vissa motsättningar i att lyfta feminism och det tycks bero på att styrdokumenten inte explicit uttrycker att feminism ska ingå i undervisningen och att samhällskunskapskurserna är stoffyllda och präglade av tidspress, vilket innebär att valet till att lyfta feminism blir en fråga om prioriteringar. Flera elevers motståndsuttryck inför feminism tycks också utgöra en motsättning. Vad som har betydelse för att samhällskunskapslärarna ska lyfta/ inte lyfta feminism kan möjligen härledas till deras ämneskonceptioner och inre ramfaktorer som ämneskombination och yrkeserfarenhet och yttre faktorer som elevernas intressen, behov och förkunskaper, kollegor samt behovet av att knyta an till aktuella samhällsfrågor. Jämställdhetsuppdraget och samhällskunskapslärarnas avsikt om att utveckla elevernas demokratiska egenskaper och kritiska förmåga tycks också vara av betydelse. Samhällskunskapslärarna ger uttryck för att tillämpa undvikande, grävande och/eller taktiska handlingsstrategier i samband med deras undervisning om feminism.