Att känna sig sedd vid postpartumdepression: Kvinnors upplevelse av stöd inom regional primärvård - En systematisk litteraturöversikt

Abstract

Bakgrund: Postpartumperioden avser tiden efter förlossningen och sträcker sig upp till ett år. En depressiv episod som uppstår under denna period benämns postpartumdepression. Tillståndet utgör ett folkhälsoproblem och riskerar att förvärras om det inte identifieras och behandlas i ett tidigt skede. Tidigare forskning visar att hinder inom vården, såsom hög arbetsbelastning och brist på kunskap om tillståndet, kan skapa osäkerhet i bemötandet av drabbade kvinnor. Samtidigt påverkas kvinnors hjälpsökande av stigmatisering och samhälleliga normer. Distriktssköterskans ansvarsområde ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt för att möjliggöra en säker och förebyggande vård. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever stöd från regional primärvård vid postpartumdepression. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Scopus utifrån sökmodellen PEO. Det inkluderade datamaterialet analyserades med inspiration av Burnards åttastegmetod för tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Hinder för att söka och ta emot vård, Mötet med vården och Kvinnors behov och förslag till förbättrad vård med tillhörande underteman. Resultatet visade att kvinnor med symtom på postpartumdepression upplevde stigmatisering, bristande information, organisatoriska hinder samt varierande bemötande från vårdpersonal, vilket påverkade deras möjligheter att söka och få stöd. Kvinnorna beskrev även bristande helhetssyn, otillräckligt emotionellt stöd och behov av mer tillgänglig, individanpassad och empatisk vård med kontinuitet och tydligare information om psykisk hälsa postpartum. Slutsats: Kvinnor med symtom på postpartumdepression möter flera individuella och organisatoriska hinder inom regional primärvård som påverkar deras möjligheter att söka och få vård. Samtidigt har vårdpersonalens bemötande och ett personcentrerat förhållningssätt stor betydelse för kvinnornas upplevelse av trygghet, delaktighet och återhämtning. Ökad kunskap om postpartumdepression samt förbättrad kontinuitet och tillgänglighet inom vården kan bidra till tidigare upptäckt och bättre stöd.

Description

Background: The postpartum period refers to the first year after childbirth. A depressive episode during this period is referred to as postpartum depression. It is a public health issue that may worsen without early identification and treatment. Previous research shows that barriers within healthcare, such as high workload and lack of knowledge about the condition, can create uncertainty in the care of affected women. Stigmatization and societal norms influence women’s help-seeking behavior. District nurses should apply a health-promotion approach to provide safe and preventive care. Aim: To explore women´s experiences of support from primary healthcare in cases of postpartum depression. Method: A systematic literature review using qualitative methods and an inductive approach. Article search were conducted in the PubMed and Scopus databases using the PEO search model. The included data material was analyzed inspired by Burnard’s eight-step method for thematic analysis. Results: Three main themes were identified: Barriers to Seeking and Receiving Health Care, Encounters with HealthCare and Women’s Needs and Suggestions for improved Health Care with subthemes. The results showed that women with symptoms of postpartum depression experienced stigma, lack of information, organizational barriers, and varying treatment from healthcare professionals, affecting their opportunities to seek and receive support. The women also described a lack of holistic care, insufficient emotional support, and a need for more accessible, individualized, and empathetic care with continuity and information about postpartum mental health. Conclusion: Women with symptoms of postpartum depression face individual and organizational barriers within regional primary healthcare affecting access to support. Healthcare professional’s approach and a person-centered perspective are of great importance for women’s experiences of safety, participation, and recovery. Increased knowledge about postpartum depression, as well as improved continuity and accessibility within healthcare, may contribute to earlier detection and support.

Keywords

Postpartumdepression, Kvinna, Stöd, Bemötande, Regional primärvård

Citation

ISBN

Articles

Department

Defence location

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By