“Att vara i barns lek en hel dag hade varit väldigt utmattande, men någon gång i veckan tror jag kan vara bra”

Abstract

Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar av sitt deltagande i barns lek, vilka hinder som upplevs för deltagandet, samt vilka implikationer förskollärarens roll kan ha för barns lärande och utveckling. Studien syftar även till att bidra till ett mer nyanserat synsätt på förskollärarens roll i leken, samt att uppmuntra till reflektion och diskussion inom arbetslaget kring prioriteringar och organisatoriska strukturer relaterade till barns lek. Ämnet är relevant att undersöka eftersom Läroplanen för förskolan (Lpfö18, 2018) betonar lekens centrala roll i utbildningen och framhåller att leken är grundläggande för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Läroplanen lyfter även vikten av förskollärarens aktiva närvaro för att stötta barns kommunikation och samspel. Oavsett vad förskolans läroplan framhåller, ser vi att det i praktiken finns brister i det deltagande som kan förväntas. Våra erfarenheter och upplevelser säger oss att det kan vara ett utvecklingsområde, vilket också driver forskningsintresset i studien. Metoden som använts för att samla in material till studien är ljudinspelade semistrukturerade djupintervjuer med sex olika förskollärare. Materialet har analyserats tillsammans med en livsvärldsfenomenologisk ansats. Studiens frågeställningar är:

Hur beskriver förskollärare sin roll i barns lek? Vilka hinder upplever förskollärare för att kunna delta i barns lek?

Resultatet visar att förskollärarna beskriver sin roll i barns lek på olika sätt, men att vara närvarande är en gemensam uppfattning. Förskollärarna redogör för att vara deltagande inte nödvändigtvis innebär ett aktivt lekande, utan också som att observera, stötta, förse med material eller skapa inspirerande miljöer. Resultatet visar även flertalet hinder som påverkar möjligheterna till deltagandet. Det framkommer att hög arbetsbelastning, förskollärarens och arbetslagets förhållningsätt samt synsätt, tid-, personal- och resursbrist, avbrott och vardagsproblem är centrala utmaningar för förskollärarna.