Från seriösa ornitologer till grillkorv och chips. En fallstudie över friluftslivets förändring i Färnebofjärdens nationalpark

Abstract

Friluftslivet i Sverige har förändrats från traditionellt ideellt till att bli mer präglat av kommersiell naturturism med fler och nya typer av utövare. Purismskalan är ett verktyg för att klassificera friluftsbrukare och deras preferenser av orörd natur. Den ena ytterligheten, purist, vill att naturen ska vara orörd, med få andra människor runt omkring och få spår av mänsklighet över lag. Den andra ytterligheten, urbanist, föredrar ett bekvämt friluftsliv med mycket service och tillrättalagda anläggningar. Mellan dessa finns neutralister, vars preferenser har delar av båda ytterligheterna på skalan. Följande fallstudie av Färnebofjärdens nationalpark vill med hjälp av studier av gästböcker, fältobservationer och dokumentanalys av hemsidor undersöka om det går att se en förändring av friluftsideal över tid. De äldsta gästboksinläggen i studien är från 1970-talet. Under denna tid dominerar purister i studieområdet. Detta förändras i samband med nationalparksbildandet 1998 då besöksantalet ökar, men nästan enbart i form av urbanister och neutralister. Utbredningen av typ av besökare ser olika ut i studieområdet. De platser som tidigare dominerades av purister är fortfarande platser som dessa helst besöker. Idag är det dock fler urbanister än purister i de områdena. Dokumentanalysen av hemsidorna visar att nationalparken tidigare vänt sig till purister, men idag (2021) har både nationalparkens och naturturismföretagens hemsidor neutralister och urbanister som målgrupp. Kommunikationen är mer genomarbetad 2021 vilket tyder på att det är ett viktigare område nu än förr.