Grönsaker i vardagen: Hur gymnasieelevers konsumtion skiljer sig mellan hemmet och skolan

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieelevers konsumtion av grönsaker i hemmet och i skolan och undersöka de faktorer som påverkar konsumtionen i hemmet. Metod: Metoden som användes är en kvantitativ tvärsnittsstudie i enkätform innehållandes 12 frågor, varav 9 hade förvalda svarsalternativ och 3 med fri text. I studien deltog 107 personer i årskurs 2 och 3 från olika gymnasieskolor runt om i Sverige. Övriga inklusionskriterier för att få delta i studien är kraven att gymnasieskolan ska ha skolmatsal och servera skolmat. Studien prövades genom en pilotenkät innan den nådde de respondenter som står ansvariga för den inhämtade datan. Resultat: Det framgår att det finns direkta skillnader mellan könen, hur de konsumerar grönsaker, hur ofta de äter i skolmatsalen samt andel grönsaker på tallriken. 57% av respondenterna anser att familjens beteenden och matvanor påverkar deras grönsakskonsumtion hemma. Gurka, tomat, morot och sallad är de grönsaker som konsumeras i högst grad motsvarade 65% konsumtion hemma och 75% i skolan. 85% av pojkarna äter i skolmatsalen 4-5 dagar i veckan jämfört med 52% av flickorna. Till sist framkommer det att 10% av deltagarna tycker att grönsaker som serveras på ett aptitligt och tilltalande sätt är en nyckelfaktor för att öka konsumtionen bland gymnasieelever. Slutsats: Slutsatser som fastställdes är att de främsta påverkande faktorerna för grönsakskonsumtion i hemmet är föräldrarnas inköp, smakpreferens, aptitlighet och variation. Samtidigt som mindre betydelsefulla faktorer är tid/ork, pris och hälsomedvetenhet. Familjens matvanor påverkar starkt ungdomarnas grönsakskonsumtion hemma. Vidare diskussion om ämnet är nödvändigt för att belysa den långsiktiga problematiken med lågt grönsaksintag. Därför hade det varit av intresse att djupare undersöka åldersgrupperna intag via kostdagböcker eller bilder, samt utforska ungdomars kunskap om näringsbehov och deras huvudsakliga källor till näringsinformation, för att förstå hur man enkelt kan sprida forskningsbaserad kunskap.