Oro i klassrummet vid modersmålsundervisning: former och konsekvenser

Abstract

Denna studie syftar till att undersöka på vilka sätt modersmålslärare och en enhetschef samt elever upplever svårigheter när det finns olika typer av oro i klassrummet och brist på arbetsro under lektionerna på högstadiet. Vad beror det på att eleverna stör och skapar oro vid en frivillig undervisning som modersmålet? Beror problematiken bara på elevernas beteende? Eller, finns det något annat, som bidrar till att arbetsro i klassrummet inte fungerar, som tid för modersmålsundervisningen, lokaler, kulturella skillnader, antal elever i klassen, socialt samspel, disciplin, elever med svårigheter och ledarskap? Utifrån mina frågeställningar söker jag svar på frågan om oro i klassrummet och brist på arbetsro kan leda till att eleverna vill sluta läsa sitt modersmål? Undersökningens empiri utgörs av intervjuer med en enhetschef, sex modersmålslärare i olika språk och diskussion med sex elever. Dessutom används olika artiklar, länkar som finns på Skolverkets sida, studielitteratur och tidigare uppsatser som skrivits om temat.

Resultat: Enligt intervjuer med modersmålslärare och enhetschefen samt samtal med elever i högstadiet, är viktiga faktorer heterogena grupper och flerspråkiga elever, elevers och deras föräldrars olika bakgrund, vilka påverkar situationerna i modersmålsundervisningen. Intervjuerna visar att den viktigaste anledningen till att elever slutar läsa sitt modersmål är upprepad frånvaro. Modersmålspedagogerna visar att det finns en relation mellan elever som stör och skapar oro i klassrummet och elever som slutar läsa sitt modersmål. Modersmålspedagogerna förebygger oro i klassrummet genom bland annat att variera verksamheter under en lektion, att strukturera arbetssätt och genom att läraren använder sin egen roll.

Målet med studien är att utifrån resultatet ha en idé om hur man kan motverka bortfall av elever.