Makt och hierarkier uttryckta genom språket i barns egna lek

Abstract

Sammanfattning: Examensarbetets syfte är att tolka, analysera och beskriva förskollärares uppfattningar om hur barn använder språket för att uttrycka makt och hierarkier under deras egen lek. I studien har den fenomenografiska ansatsen tillämpats för att förstå, analysera och kategorisera förskollärares verbala utsagor. Likaså har Foucaults maktanalys använts för att tolka och förstå makt och hierarkier i datamaterialet. Intervju har använts som vetenskaplig metod för insamlande av data, där förskollärarna getts möjlighet att berätta om sina uppfattningar, föreställningar och erfaranden. Resultatet tyder på att förskollärare uppfattar att barn med hjälp av talspråket kan bestämma över rollfördelningen i den egna leken, uttrycka styrning, ställa villkor och hota, de kan markera, opponera samt acceptera verbala uttalanden. På så vis kommer makt och hierarkier till uttryck i barns språk under deras egen lek. Detta tyder på att barn positionerar sig relativt varandra. De positioner vi kan utläsa är de kvalitativt skilda kategorier som utgör resultatet. Dessa kategorier är följande: Regissör, Demokratisk och Odemokratisk regissör, Opponenter samt Accepterande position. Studiens resultat tyder på att makt är ett fenomen som existerar mellan barn i förskolan. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 010, s.4-6) betonar leken som en potential för lärande och utveckling. Förskolans demokratiuppdrag belyser hur alla barn ska ha lika förutsättningar och villkor i verksamheten vilket kontrasterar mot studiens resultat.