Ny inloggningsmetod är driftsatt i Gupea. Vid problem med inloggning eller behörigheter, kontakta gup@ub.gu.se

How is Pain Acceptance related to Interoceptive Awareness?

Thumbnail Image

Files

gupea_2077_64145_1.pdf (1.79 MB)

Date

2020-04-24

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Abstract Title: How is Pain Acceptance related to Interoceptive Awareness? Author: Jessica Fagerkvist Supervisor: Graciela Rovner Year: 2019 Institution: ACT-Institutet Sweden, Karolinska Institutet Location: Gothenburg, Sweden ABSTRACT Introduction Chronic pain is one of the most common reasons for patients to seek medical consultation. Due to the lack of effective conservative or symptomatic treatments, behavioral strategies such as Acceptance and Commitment Therapy (ACT) are being incorporated in Rehabilitation Medicine. ACT focuses on increasing the capacity to change behavioral responses to pain by improving three therapeutic processes that will impact the openness, engagement and awareness. Awareness facilitates the access to, and interpretation of bodily signals by potentiating interoceptive awareness (IA), and it is less examined. IA is measured by the Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) and ends up with eight subscales. Pain acceptance (PA) consisting of activity engagement (AE) and pain willingness (PW) is known to promote functioning and stands for the ability to engage in meaningful activities despite the presence of pain. When combining AE with PW, four profiles of PA behaviors are identified; representing different ways of handling pain and thus indicates differential needs of treatment. The Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ-8) measures PA. Aim To examine whether different profiles of PA demonstrate different levels of IA. Methods 176 patients with chronic pain, referred to a pain specialist rehabilitation clinic, completed two questionnaires measuring IA and PA. Four behavioral profiles of PA were created using the CPAQ-8 questionnaire. A Kruskal-Wallis H test was used to examine differences in IA in each profile. Results Significant differences were seen in six out of eight of the MAIA-subscales in the four PA profiles (noticing, not distracting, not worrying, emotional awareness, self regulation and trusting). Conclusion These findings indicate that there is a relation between levels of IA and different patterns of PA, bringing purpose to the further examination of using and developing customized treatments for chronic pain according to these behavioral aspects.

Description

POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Finns det något samband mellan olika profiler av smärtacceptans och olika nivåer av interoceptiv (inre) medvetenhet? En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård är kronisk smärta. Ofta saknas effektiva behandlingsmetoder för denna patientgrupp och problem som ofta stöts på är långtidsbehandling med smärtstillande läkemedel med beroendeproblematik som följd. Man har därför börjat inkorporera beteendevetenskapliga behandlingsstrategier i den Rehabiliteringsmedicinska vården, i hopp om att angripa smärtan från ett annat håll. En sådan metod är Acceptance and Commitment Therapy (ACT), som fokuserar på att öka patienternas förmåga att förändra de ofördelaktiga beteendemönster (exempelvis undvikande och distraktion) som automatiskt kommer som svar på den smärta de upplever. Dessa ofördelaktiga beteendemönster hindrar patienterna från att utföra de aktiviteter som de värdesätter och orsakar även stort lidande. ACT fokuserar på tre behandlingsprocesser som alla har betydelse för hur man hanterar ett liv där smärta är närvarande; patientens öppenhet för upplevandet av smärta, förmågan att engagera sig i meningsfulla aktiviteter trots att smärtan är närvarande samt medvetenheten om inre kroppsliga signaler. Ökad medvetenhet gynnar tillgången till, och tolkningen av, kroppsliga signaler genom att öka den s.k. interoceptiva (inre) medvetenheten, vilket är ett mindre utforskat område. Smärtacceptans (förmågan att utföra aktiviteter samt öppenheten för att smärta är närvarande), förbättrar både funktionsförmågan i stort och möjligheten för individen att fortsätta utföra värdefulla aktiviteter trots smärta. Genom att kombinera olika nivåer av smärtacceptans kan fyra beteendeprofiler fås fram, som alla representerar olika sätt att hantera smärta, vilket i sin tur kan vara ett verktyg för att ta fram skräddarsydda behandlingar beroende på vilken av de fyra beteendeprofiler som patienten befinner sig i. Att utforska de egenskaper (i denna studie: nivåer av interoceptiv (inre) medvetenhet) som varje profil innehåller kan därför vara behjälpligt för att identifiera de enskilda patienternas behov av olika behandlingsmetoder. Studien är gjord på 176 patienter med kronisk smärta som remitterats till en smärtspecialistklinik och som svarat på två enkäter som mätte nivåer av smärtacceptans respektive interoceptiv (inre) medvetenhet. Utifrån svaren delades de sedan in i respektive smärtacceptansprofil som sedan användes för att se om skillnader i interoceptiv (inre) medvetenhet fanns mellan dem. I stort kunde vi se att individer med höga nivåer av smärtacceptans också hade högre nivåer av total interoceptiv (inre) medvetenhet. Det sågs även tendenser till att profiler med lägre smärtacceptans hade högre nivåer av mindre fördelaktiga varianter av interoceptiv (inre) medvetenhet, så som hög orosnivå, medan profiler med högre smärtacceptans låg högre i mer fördelaktiga varianter av interoceptiv (inre) medvetenhet, så som tillit till den egna kroppen. Våra resultat talar för att det finns ett samband mellan olika nivåer av smärtacceptans och olika nivåer och mönster av interoceptiv (inre) medvetenhet. Detta ger stort värde till den fortsatta forskningen av deras relation till varandra, som krävs för att dra slutsatser, i syfte att öka förståelsen och möjligheten till skräddarsydd behandling för patienter med kronisk smärta i framtiden.

Keywords

Citation

URI

http://hdl.handle.net/2077/64145

ISBN

Part of the series

Articles

Department

Defence location

Opponent

Collections

Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By