"Människor kämpar för att överleva- att prata om jämställdhet, det är bara lyx!"- En kvalitativ studie om förutsättningarna att lyckas med implementeringen av Agenda 2030:s jämställdhetsmål

Abstract

Agenda 2030 är ett FN-direktiv som antogs av generalförsamlingen i slutet av 2015. Direktivet innehåller 17 globala mål med tillhörande 169 delmål, som världens alla länder har i uppgift att uppfylla senast 2030. Intresset för implementeringen av dessa globala mål bör ligga i alla medlemsstaters intresse. Tidigare forskning visar på att Sverige är ett föregångsland vad gäller att prioritera jämställdhet (Alnebratt & Rönnblom 2016; Callerstig 2014). Därför har uppsatsen koncentrerats till att enbart behandla det globala jämställdhetsmålet (mål 5). Forskning visar även på att svenska kommuner har en stark självstyrande makt och brukar ha ett gediget intresse av att vilja implementera beslut som regeringen beslutat om (Forsberg 2002). Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att lyckas implementera det globala jämställdhetsmålet på lokal nivå i Sverige. Göteborgs kommun har valts som analysenhet då förutsättningarna att prioritera jämställdhet anses goda för kommunen. Hittills har SCB (2017) kartlagt framgångarna med Agenda 2030 på ett kvantitativt sätt genom att granska 27 organisationer och myndigheters arbete. Därför har jag valt att bidra till denna kartläggning genom att göra en kvalitativ studie med informantintervjuer som metod. Lennart Lundquists (1992) implementeringsteori kring kunna, vilja, förstå ligger till grund för uppsatsens analys och kodning av informanternas svar. Lundquist (1992) menar att viljan är den viktigaste faktorn för implementering av en policy men min uppsats visar att det i fallet Göteborgs kommun inte riktigt stämmer. Sanningen är inte fullt så oproblematisk som Lundquists teori välvilligt kan tolkas.