Kommunkoncernbudget – form och funktion

Abstract

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att förstå till varför utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifrån begreppet kommunkoncern och dess påverkan på ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus på tvingande, mimetisk och normativ isomorfism använts. Även teorier om spridning av idéer samt kritik i form av institutionellt entreprenörskap har beaktats. Teorin har operationaliserats genom att använda centrala begrepp som verktyg för att identifiera, tolka och tematisera det empiriska materialet inom den teoretiska ramen. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med en abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys utgjort huvudmetoderna för datainsamling. Resultat: Resultatet visar att budgetprocessen i flera svenska kommuner har förändrats genom en inkludering av de kommunala bolagen, vilket i vissa fall lett till en kommunkoncernbudget. Drivkrafterna bakom denna utveckling är inte entydiga utan utgörs av en kombination av yttre krav, professionella normer och behov av att se till en ekonomisk helhet. För ekonomistyrningen har detta inneburit en rörelse mot ökad samordning, långsiktighet och kontroll på koncernnivå. Förändringen är inte linjär eller helt genomförd, men den speglar en pågående utveckling av hur kommuner organiserar och styr sin ekonomi utifrån ett koncernperspektiv.