FÖRVALTNINGSRÄTTENS SYN PÅ RISKBETEENDE. En analys av LVU 3 § utifrån ett genusperspektiv

Abstract

Syftet med vår studie var att undersöka en Förvaltningsrätts syn på vilka beteenden som utgör risk för pojkar och flickor, avseende domar utifrån lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 3 §. Vi ville även redogöra för hur eventuella likheter och skillnader mellan pojkar och flickors riskbeteenden förstås samt undersöka hur ungdomarna framställs i de LVU-domar vi studerat. Materialet bestod av 30 LVU-domar, 15 pojkar och 15 flickor, från en specifik Förvaltningsrätt under 2018. Vi använde oss av en kvalitativ metod och studerade domarna med hjälp av dokumentstudie och innehållsanalys. Analysen byggde även på ett teoretiskt ramverk utifrån socialkonstruktivism, genusteori och intersektionalitet. Vår studie visade att pojkar accepteras ha ett mer långtgående missbruk innan de blir aktuella för ett LVU än flickor samt att pojkar beskrivs och framställs som mer kriminella och våldsamma. Vår studie visade även att flickors sexualitet lyfts upp som ett riskbeteende samtidigt som pojkars sexualitet tas för given, samt att flickor framställs som komplexa medan pojkar framställs som starka. Vi kom fram till att skillnaderna som framkom kunde förstås utifrån att pojkar och flickor framställs olika, utifrån det skilda sättet vi pratar om flickor och pojkar. Vi fann även att det finns vissa normer som är anpassade för pojkar och andra för flickor att förhålla sig till, som resulterar i att riskbeteenden kan skiljas då normerna utifrån kön ser olika ut.