Professionellas stöd och kommunikativa strategier i barns språkutveckling. En fallstudie på en förskola

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?

Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår. Individuella förutsättningar för utveckling, lärande och erfarenheter påverkas och ses ur ett sammanhang där individen är delaktig. Det sociokulturella perspektivet fokuserar inte enbart på individ eller miljö utan sambanden där emellan. Förklaringsmodellen blir därmed samspelet mellan individ och miljö. Språket ses som ett viktigt redskap att hantera och förstå för att samspela och kommunicera med omgivningen. Säljö (2005) beskriver det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskijs teorier där det centrala är att utvecklig och lärande sker via kommunikation, språk och samspel i en ständig process mellan individ och omgivning.

Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en sociokulturell ansats. Metoderna som använts för att samla in empiri är videoobservationer och ostrukturerade intervjuer. Tolkning och analys av insamlad empiri tar utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med kvalitativ fallstudie som metod där mönster och kategorier söks för att upptäcka och få insikt i de skeenden och företeelser som undersöks.

Resultat: Studiens resultat visar att de pedagoger som deltog i undersökningen använder sig av kommunikativa strategier för att stödja de barn som beskrivs med språksvårigheter och de barn som anses möta vissa hinder i samspel med sin omgivning. Vanligast förekommande strategier var att uppmärksamma barnet med positivt bemötande, initiativ till kommunikation via barnens intresseområde, utvidgande av ord- och begreppsförståelse och stöd till samspel och inkludering med hjälp av lösningsfokuserade strategier. Vad gäller specialpedagogens roll i förebyggande och främjande arbete i undersökningskommunen visar resultatet att dennes roll var förhållandevis begränsad. Förebyggande och främjande arbete genomfördes i huvudsak på organisationsnivå. Förebyggande och främjande arbete i form av stöd, vägledning och råd till personalen för att skapa och ge barnen möjligheter till ökad kompetens i språk- och kommunikationsfärdigheter förekommer inte. Däremot ges vägledning, råd och stöd till personal då eventuell problematik identifierats.