Revisionsutskott - påverkas revisorns oberoende?

Abstract

Bakgrund och problem: Revision har fått en ökad betydelse efter flera bolagsskandaler som har orsakat en stor brist på förtroende för bolagsstyrning och finansiell rapportering. Reaktioner till följd av dessa skandaler och krav från den internationella kapitalmarknaden har lett till implementeringen av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Syftet med Koden är att bidra till förbättrad styrning av svenska bolag och därigenom öka förtroendet för svenskt näringsliv. Ett av kraven i Koden är att vissa noterade svenska företag skall införa revisionsutskott. Syftet med dessa utskott är att öka kommunikationen mellan revisorn och styrelsen samt att öka fokus på redovisnings- och revisionsfrågor. Inom utskottens ansvarsområde ligger även att fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får använda sina revisorer till. Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om revisorns oberoende kommer att påverkas av revisionsutskotten och i så fall på vilket sätt. Avgränsningar: Respondenter av intresse för denna uppsats har varit revisorer på någon av de fyra stora revisionsbyråerna samt sakkunniga inom det behandlade ämnet. Kodens effekter för näringslivet i övrigt kommer inte att behandlas, utan endast de avsnitt som berör revisionsutskotten och revisorns oberoende. Oberoendet som utreds är i första hand oberoendet gentemot revisionsutskott och i andra hand oberoendet gentemot företagsledning och styrelse. Metod: Empirin för denna studie baseras på kvalitativ datainsamling genom intervjuer med revisorer och sakkunniga. Koden har varit en viktig källa för att förstå revisionsutskottens kontext och syfte. Tonvikten i denna uppsats ligger på den deskriptiva undersökningsansatsen även om vissa element kan sägas vara explorativa. Analys och slutsatser: Revisionsutskotten kommer främst att ha en positiv effekt på revisorns oberoende förutsatt att en praxis för utskotten upparbetas samt att ledamöterna i utskotten besitter den kompetens inom redovisning och revision som krävs. En annan slutsats är att ordet oberoende inte är lämpligt för att definiera förhållandet mellan revisorn och dennes uppdragsgivare då revisorn alltid kommer att vara beroende av lön eller motsvarande och då det är ett uppdragsförhållande. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att göra om uppsatsen när Koden varit igång ett tag. Vidare vore ett annat ämne att undersöka skillnaderna mellan revisorer och sakkunniga vad gäller synen på oberoende.