Gängens betydelse för platsen - En kritisk diskursanalys av medias framställning av plats genom gängkriminalitet

Abstract

Gängkriminalitet har den senaste tiden varit ett högaktuellt ämne, både som socialt problem och i den mediala diskursen. Den kriminella aktiviteten framställs ofta som en följd av utsatta områden och de påstådda utmaningar som platsen tillskrivs. Beroende på hur kriminaliteten framställs kan områden stigmatiseras genom deras koppling till gängkriminalitet. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kopplingen görs mellan gängkriminalitet och plats. Uppsatsen utgår ifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt för att förstå hur framställningen skapar och upprätthåller olika diskurser kopplade till vissa områden. Genom en kvalitativ dokumentanalys undersöks tidningsartiklar publicerade i de sju största tidskrifterna i Sverige under perioden 1 februari 2026 till 10 mars 2026. Materialet analyseras genom en kritisk diskursanalys med hjälp av Carol Bacchis metod “What's the Problem Represented to Be?”. För att tolka empirin används Loïc Wacquants teori om territoriell stigmatisering som förklarar diskursernas stigmatiserande effekter. Resultatet visar att områden som anses kopplade till gängkriminalitet framställs som farliga. Gängkriminalitet görs även till ett aktuellt problem genom att beskrivas som ett hot mot hela det svenska systemet. Förklaringar till varför gängkriminalitet uppstår är dels fokuserade på individuella perspektiv med lösningar i form av repressiva åtgärder. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk leder dessa problemformuleringar till att områden som redan präglas av sociala problem stigmatiseras ytterligare. Motpolen till de individuella förklaringarna är orsaksförklaringar som tar hänsyn till de strukturella utmaningarna som påstås förekomma på platsen. Diskursen bidrar också till en stigmatisering av områden genom att illustrera en bild av invånarna som svaga och agenslösa.