DEN MISSVISANDE OPINIONEN? En studie om kunskapseffekter på åsikter om politiska förslag

Abstract

Hur skulle opinionen se ut om alla fick ett kunskapspiller som gjorde att de blev välinformerade om politik? Är den sanna folkviljan verkligen den som artikuleras av väljarna eller skulle kunnigare medborgare bilda andra åsikter? Uppsatsen bygger vidare på liknande studier som har jämfört hypotetiskt ”fullt informerade” preferenser med faktiska preferenser för att finna kunskapseffekter. Tidigare studier inom forskningsfältet om kunskapseffekter argumenterar emot en rad av forskare som menar att låga politiska kunskaper hos medborgarna inte är ett särskilt stort problem. Medan tidigare studier till stor del har fokuserat på kunskapseffekter på partival, undersöker denna uppsats kunskapseffekter på åsikter om politiska förslag. Studien görs på data från Valundersökningen 2018 och genom att använda ett kunskapsmått samt ett antal demografiska variabler prediceras sannolikheter för ”fullt informerade” åsikter. Syftet är att undersöka om och hur stora kunskapseffekter som existerar samt i vilka åsikter som dessa kunskapseffekter finns. Hypoteser formas och testas på både åsiktsdimensioner och enskilda förslag. Resultatet visar på många men små och ofta oväsentliga kunskapseffekter. De flesta hypoteser får stöd och pekar på att politisk kunskap leder till mer toleranta attityder. Politisk kunskap ökar sannolikheten för positiva åsikter om globalisering, en mjuk kriminalpolitik och jämställdhet. En svag men icke statistiskt signifikant kunskapseffekt upptäcks vad gäller positiva miljöattityder, medan varken vänster- eller högerförslag gynnas av att befolkningen har högre politisk kunskap.