På väg från K2 till K3 i svenska bostadsrättsföreningar: potentiella utmaningar och möjligheter

Abstract

Från och med räkenskapsåret 2026 blir det obligatoriskt för bostadsrättsföreningar att tillämpa redovisningsregelverket K3. Detta innebär en övergång från ett regelstyrt till ett principbaserat regelverk, vilket ställer bland annat krav på komponentindelning av anläggningstillgångar samt ökade krav på professionella bedömningar. Syftet med studien är att analysera vad en övergång från K2 till K3 innebär för bostadsrättsföreningar, med fokus på komponentindelning, implementering och jämförbarhet. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med interna aktörer i bostadsrättsföreningar och externa professionella aktörer i form av revisorer och en redovisningsspecialist. En kombination av båda perspektiven ger en bredare förståelse för hur övergången uppfattas och hanteras i praktiken. Resultaten visar att komponentindelningen är det mest centrala och resurskrävande förändringen, där bedömningen av nyttjandeperiod upplevs som utmanande. Kvaliteten på föreningarnas underhållsplan visar sig vara av stor betydelse för övergångens praktiska genomförande. Implementeringen av K3 drivs i stor utsträckning av externa aktörer såsom en ekonomisk förvaltare, då styrelsen ofta sitter på begränsad kompetens. Resultaten visar även att att övergången förväntas bidra till en mer rättvis och jämförbar redovisning. Studien bidrar till ökad förståelse för hur en redovisningsförändring påverkar bostadsrättsföreningar.