Nu växer vi! En studie över Tranemo kommuns demografiska utveckling

Abstract

Befolkningsminskning innebär stora utmaningar för kommuner och beslutsfattare i flertalet städer i Sverige, men även utomlands. Människor, främst yngre flyttar till urbana städer där värdefulla verksamheter centraliseras. De som stannar kvar är oftast äldre vilket innebär flertalet konsekvenser, inte minst utifrån en planeringsaspekt som är beroende av skatteintäkter. Hur marknadsför Tranemo kommun för att locka nya invånare, hur ser samarbetet ut mellan kommunala aktörer och i vilken utsträckning arbetas det med ett antaget befolkningsmål i kommunen? För att besvara de här frågorna genomfördes semistrukturerade intervjustudier med tjänstepersoner och politiker i Tranemo kommun som har ett antaget befolkningsmål, 14 000 invånare till år 2035. Historiskt har kommunen varit som störst år 1993 med 12 552 invånare, men stadigt minskat till år 2013 där befolkningen var 11 531 invånare, till att år 2021 uppmätas till 11 937 invånare. Därav är studien av intresse för att se om befolkningsmålet 14 000 invånare år 2035 är realistiskt när tillväxten har gått långsamt. Resultatet visade att samtliga respondenter är medvetna om de utmaningar som befolkningsminskning medför, alla tjänstepersoner och en majoritet politiker tror och förespråkar någon form av befolkningstillväxt. Den stora kontrasten föll i om befolkningsmålet ses som realistiskt, tjänstepersoner ser inte målet som realistiskt medan de flesta politiker ser det som genomförbart. Slutsatser som har tagits upp handlar om hur Tranemo kan använda sig av platsmarknadsföring i högre utsträckning, då kommunen har kvalitéer som kan gynna detta. Tjänstepersonerna är anställda för sin expertis vilket gör att det vore gynnsamt att politiker lyssnar och förhåller sig till det i större utsträckning, istället för att tänka för visionärt.