Ensidiga åtgärder vidtagna av företag i ickedominerande ställning. En studie av den europeiska regleringen på området

Abstract

Uppsatsen behandlar gränslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgår ifrån konkurrensbegränsande åtgärder vars rättsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som även kommit att visa på ett oklart rättsläge inom den europeiska konkurrensrätten. Den praxis som uppsatsen utgår ifrån är ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegränsande åtgärder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande ställning. Fallen är intressanta för de visar svårigheten med just dessa åtgärder då det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns något reglerat för en sådan situation. Detta eftersom det för en tillämpning av art 101 krävs ett samarbete mellan minst två företag och för en tillämpning av art 102 krävs att det berörda bolaget är marknadsdominerande. När det berörda bolaget handlar ensamt och inte har en marknadsdominerande ställning är således inget av dessa lagrum tillämpningsbara. Bristen på reglering har dock inte stoppat kommissionen och EUD ifrån att ändå försöka förbjuda ensidigt vidtagna åtgärder från icke-dominerande företag. En extensiv tolkning av art 101 har flertalet gånger resulterat i att till synes ensidiga åtgärder bedömts utgöra avtal i art 101:s mening och man har på så sätt kunnat förbjuda åtgärderna. Fallen har kritiserats ur ett legalitetsperspektiv och är av intresse att då de i en jämförelse mellan varandra renderat i en tvetydig praxis. I den tyska konkurrensrätten har ensidigt vidtagna åtgärder från företag i icke-dominerande ställning behandlats annorlunda. Tysk konkurrensrätt är något strängare än den europeiska och ensidigt vidtagna åtgärder förbjuds i vissa fall även när företag i icke-dominerande ställning vidtar dem. Uppsatsen kommer att presentera den tyska rättens sätt att behandla problemet för att jämföra på vilket sätt det skiljer sig från det europeiska och om den tyska rätten utgör ett mer effektivt verktyg för att komma tillrätta med ensidigt vidtagna åtgärder av företag i icke-dominerande ställning. Den frågeställning som är uppsatsens utgångspunkt lyder: Hur fungerar den europeiska regelmodellen för att hantera konkurrensbegränsande åtgärder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande ställning och på vilket sätt kan den göras mer ändamålseffektiv? Uppsatsen utreder sedan dagens rättsläge och försöker förstå varför det ser ut som det gör samt hitta lösningar som skulle bidra till en ökad förutsägbarhet på området.