Med ovissheten som följeslagare – olika aktörers erfarenheter av hälsa och ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn

Abstract

Bakgrund: Miljontals människor befinner sig idag på flykt från sina ursprungsländer. En särskilt utsatt grupp bland dessa flyktingar är de ensamkommande flyktingbarnen. Dessa barn är en extra sårbar grupp som behöver trygghet för att kunna uppnå hälsa. Detta ställer nya krav på olika aktörer inom vård och omsorgsarbete. Syfte: Syftet med studien är att fånga hur olika aktörer runt ensamkommande flyktingbarn beskriver barnens behov samt hur de ser på det egna ansvaret och de utmaningar som finns i relation till hälsa och ohälsa hos dessa barn. Metod: En kvalitativ ansats valdes som metod. Data har samlats in genom tio kvalitativa intervjuer med aktörer som arbetar med ensamkommande flyktingbarn inom vård och omsorg. Materialet har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, aktören och barnet samt aktörer i samverkan. Båda kategorierna genererades utifrån ett antal subkategorier. Ett genomgående tema; ovissheten som följeslagare växte fram under dataanalysen. Ovissheten var ständigt närvarande hos både barnen och aktörerna på flera olika sätt. Slutsats: Studien bidrar till ökad förståelse för ensamkommande flyktingbarns specifika behov av vård och omsorg samt vilka utmaningar aktörer runt dessa barn möter och hur aktörerna ser på sitt ansvar i relation till hälsa och ohälsa hos dessa barn. Fler studier krävs inom detta område för att skapa förutsättningar för evidensbaserad vård och omsorg av dessa barn.