En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

Abstract

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka fonetiska svårigheter personer med grekiska som modersmål möter då de ska lära sig svenska. Detta har undersökts genom en kontrastiv studie inom fonetik och uttal hos greker som är andraspråksinlärare av det svenska språket samt genom en performansanalys. Genom den kontrastiva studien redovisas skillnader mellan det grekiska och det svenska fonetiska systemet där man delvis kan förutse vilka svårigheter en andraspråksinlärare har att vänta. Med hjälp av intervjuer och performansanalysen av dessa, analyseras och kartläggs de fonetiska svårigheter som mina valda informanter hade på ett uttalstest som jag själv konstruerat. Resultatet visade att andraspråksinlärarna gjorde de fel som jag förväntade mig utifrån de fonologiska skillnader som finns mellan de två språken. De mest frekventa felgrupperna blev avsaknad av aspiration, samt uttalet av vokaler (långa vokaler och läpprundning). De mindre frekventa avvikelserna var sje-, ngg- och h-ljudet samt klusiltoning. Det som ingen informant hade svårighet med var palataliseringen. De mest frekventa rätt var s-toningen, s-ljudet samt stämtonsassimilationen.