Ensamkommande flickor på flykt. En studie om hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses i juridik och praktik i EU och i Sverige.

Abstract

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, från att de passerar EU:s yttre gräns fram till att de erhåller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen är gjord i samarbete med Unicef Sverige och består av två delar. Den första delen är en rättslig analys som syftar till att undersöka hur rättigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rätt. Den andra delen består av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende på HVB-hem runt om i Sverige. Med utgångspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utsträckning deras, i barnkonventionen stadgade, rättigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning. Studien påvisar att flickornas rättigheter kränks i viss omfattning både vid mottagandet i Sverige och vid anländandet till EU. De grövsta kränkningarna har skett i samband med att flickorna har ankommit till EU:s yttre gräns, ofta Grekland. Flickorna har exempelvis blivit beskjutna av polis eller utsatta för tortyrliknande behandling i samband med frihetsberövande. Intervjuerna visar också att rättigheterna har ett komplicerat samband. Om en rättighet inte tillgodoses leder det i flera fall till att även andra rättigheter inte uppfylls. Problemen i den svenska tillämpningen är delvis en konsekvens av utformningen av svensk lagstiftning, där barns rättigheter har en genomgående målinriktad karaktär istället för att precisera utkrävbara rättigheter. Inom EU-rätten är de ofta generella eller vaga formuleringarna gällande ensamkommande barns bästa och barns rättigheter problematiska då de skapar utrymme för godtycklighet i samband med implementering i nationell rätt. Andra brister i beaktandet av barnkonventionen manifesteras i de EU-rättsliga regleringar som till viss del erkänner specifika rättigheter för ensamkommande barn men samtidigt ger medlemsstaterna vida möjligheter till undantag.