Utbildning för hållbar utveckling - att undervisa genom samarbeten och lära för förändring

Abstract

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför lärare väljer att samarbeta med andra samhällsaktörer när de undervisar i hållbar utveckling och vilka kunskaper och värden lärarna förväntar sig att eleverna ska få med sig genom den undervisningen. Uppsatsen är skriven ur ett fenomenologiskt perspektiv och empirin är hämtad från intervjuer med högstadielärare som undervisar på olika skolor och i olika ämnen för hållbar utveckling, genom att samarbeta med andra samhällsaktörer – som intresseorganisationer eller företag. Studien visar att det finns tre bakomliggande incitament till varför lärare inleder samarbeten med andra samhällsaktörer; lärares egna kunskaper, skolans struktur och samlade kompetens, samt skolans styrdokument. Studien visar också att lärare inleder samarbeten med andra samhällsaktörer för att de önskar fördjupa elevernas ämneskunskaper inom det egna ämnet. Genom samarbeten erbjuds elever ta del av andra miljöer och samtal där eleverna blir lyssnade på som jämlikar. Transformativt lärande, ”nu-undervisning” och värdeskapande lärande ger eleverna verktyg som gör dem till aktörer i ett samhälle i snabb förändring, enligt lärarna.