Hälso- och sjukvårdsklausul i en framtidsfullmakt. Två rättskomponenters kompabilitet ur rättssäkerhetsperspektiv med komparativ analys

Abstract

Framtidsfullmakten är ett relativt nytillkommet institut i svensk rätt som skrivs för att tillförsäkra intresset av att på egen hand kunna utse vem som agerar företrädare i de angelägenheter som framgår av framtidsfullmakten när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande förhållande varaktigt och i huvudsak befinner sig i hjälpbehov med skötseln av dessa. Framtidsfullmakten kan avse såväl ekonomiska som personliga angelägenheter. I dagsläget är ett villkor som ger behörighet för fullmaktshavaren att fatta beslut rörande fullmaktsgivarens hälso- och sjukvård ogiltigt, vilket dock föreslås ändras i exempelvis SOU 2015:80. Mot bakgrund av att Sverige valt en privaträttslig ingång till framtidsfullmakten omfattas dock inte förhållandet av någon större offentlig insyn eller obligatorisk granskning. Inte heller finns ett register över framtidsfullmakter i svensk rätt. I uppsatsen utreds vilka rättssäkerhetsbrister som detta kan generera för den enskilde då hälso- och sjukvårdsklausuler ges bindande verkan. Eftersom rättssäkerhetsbegreppet som sådant är omdiskuterat såväl till dess möjliga appliceringsområden som dess innebörd, tillägnas utrönandet av ett enhetligt rättssäkerhetsbegrepp en egen delundersökning, vars resultat utgör analysverktyg för resterande delar av uppsatsen. Därefter undersöks hur de relevanta delarna av befintlig lagreglering samt de föreslagna lagändringarna förhåller sig till det utrönade rättssäkerhetsbegreppet. För att ytterligare fördjupa analysen jämförs den svenska rätten med den finska och den danska ur samma rättssäkerhetsperspektiv, vars motsvarigheter till framtidsfullmaktslagen innehåller fler offentligrättsliga inslag. Slutligen jämförs de olika ländernas instituts kapacitet att tillvarata den enskildes intresse av rättssäkerhet.