Ung och skuldtyngd - Överskuldsättningens sammanhang och konsekvenser

Abstract

Rapporten sammanfattar det fem-åriga FORTE-projektet Skuldtyngd där 18 unga vuxna personer med skuldsättningsproblem följts och intervjuats i syfte att skapa förståelse för hur överskuldsättning i unga år påverkar vuxenblivandet. I kapitel 1 – Introduktion – redogörs för bakgrund, definitioner och statistik för överskuldsättning i allmänhet och för unga vuxna i synnerhet. I kapitlet beskrivs också författarnas förantaganden när studien inleddes och den allmänna samhälleliga och historiska kontext inom vilket projektet utfördes. Kapitel 2 – Projektet Skuldtyngd – fokuserar metodmässiga frågor, exempelvis hur studiens unga vuxna respondenter rekryterades, vilka syften och frågor som projektet tog sig an, hur materialet samlades och hur det har analyserats. I kapitlet introduceras läsaren också för projektets deltagare genom en kortare biografisk genomgång. Kapitel 3 har titeln Skuldsamhället och där tecknas bilden av det samhälle inom vilket överskuldsättning uppträder. Kapitlet redogör för såväl teoretiska nyckelbegrepp om det samtida kredit- och konsumtionssamhället som viktiga juridiska och administrativa termer relaterade till kreditmarknaden och skuldsättning. I kapitlet argumenteras det för att överskuldsättning måste förstås som en social fråga. I kapitel 4 – Ingångar till överskuldsättning – stiftas närmare bekantskap med studiens deltagare genom att fokusera på orsakerna till att de hamnade i skuldsättningsproblem, exempelvis missbruk, fattigdom och kriminalitet. En huvudpoäng i kapitlet är att överskuldsättning härrör ur sociala problem och att ingången på individnivå är komplex och innehåller flera överlappande dimensioner. I kapitel 5 – Överskuldsättningens sociala konsekvenser – förs argumentationen om överskuldsättning som ett socialt problem vidare. Detta kapitel är rapportens mest omfattande och koncentrerar uppmärksamheten mot hur skuldsättningsproblem påverkar och begränsar de unga vuxna på konkreta och avgörande sätt, vilket sammantaget skapar svårigheter för dem att ta steget vidare in i vuxenlivet. Här påvisas hur överskuldsättning skapar betydande hinder på konsumtions-, bostads- och arbetsmarknaden. I det sociala livet försvåras samtidigt möjligheten att umgås med vänner, och i nära relationer uppstår ofta olika former av spänningar. Kapitlet belyser också hur skuldsättningsproblem påverkar personer i den skuldsattes omgivning, liksom riskerar att leda till att den skuldsatte återfall i kriminalitet och missbruk. I kapitlets sammanfattande analys framställs bland annat hur bakgrund i termer av klass, kön, etnicitet och funktionshinder har stor betydelse för hur överskuldsättningens konsekvenser tar sig uttryck. I kapitel 6 – Att (upp)leva överskuldsättning – riktas fokus mot hur de unga vuxna upplevde att leva med ekonomiska skulder och hur överskuldsättningen formade deras identitet. Här analyseras emotionella och psykosociala aspekter av att leva som överskuldsatt, exempelvis de känslor av skam, hopplöshet, ångest, stress, oro och tankar på suicid som många deltagare vittnade om. I kapitlet uppmärksammas även strategier som de unga vuxna utvecklade för att navigera och orientera sig i den begränsade tillvaro som överskuldsättning innebär. Kapitel 7 – Överskuldsättning som process – behandlar överskuld-sättningens dynamiska karaktär. Här analyseras hur överskuldsättnings-processen skapar tidsmässiga rytmer som påverkar de unga vuxna, där de i skuldsättningens olika faser upplever sig som i mer eller mindre otakt med hur livet ”borde” vara. Här anläggs också ett processperspektiv på hur situationen utvecklades för projektets deltagare under de två år som studien pågick. Kapitlet behandlar hur såväl den ekonomiska situationen som måendet förändrades över tid och vilka vändpunkter som tycks bidra till att ens livssituation förbättras – exempelvis att man kommit till rätta med den ursprungsproblematik som orsakat att man hamnat i skuldsättningsproblem. Ett centralt resultat som diskuteras är att individer från socioekonomiskt svag bakgrund sällan förbättrade sin skuldsättningssituation genom studien, medan de som kom från en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund i högre utsträckning hade lyckats förbättra sin situation. Kapitel 8 – Vägar framåt: Stödstrukturer, reglering och socialt arbete – avslutar rapporten. Kapitlet tar utgångspunkt i deltagarnas berättelser om vilket stöd som de uppfattat som meningsfullt i relation till skuldsättningen, men – och än tydligare – vilka former av stöd som de inte fick, men var i behov av. Kapitlet avslutas med ett antal förslag på åtgärder som författarna ser som angelägna på överskuldsättningsområdet, såväl på policynivå som på en mer praktisk professionell nivå. En huvudpoäng är att det krävs insatser som kan bemöta den komplexitet som överskuldsättning som socialt problem utgör.