”Hur stavas helvete?”

Abstract

Den här studien undersöker slöjdlärares uppfattningar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt, förkortat SKUA, är en verktygslåda av metoder som utvecklar elevers ämneskunskaper och parallellt. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande är extra viktigt för elever med svenska som andraspråk, då dessa elever står inför utmaningen att lära sig både skolspråk, vardagsspråk och ämneskunskap samtidigt. Det finns indikationer på att metoderna används på mekaniskt vis och att språkutvecklande effekter då uteblir. Därför är det intressant att undersöka hur slöjdlärare på skolor som arbetar språk - och kunskapsutvecklande applicerar metoderna i sitt klassrum. Frågeställningarna rör hur slöjdlärare uppfattar språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, hur slöjdlärare uppfattar stöttning och hur slöjdlärare uppfattar skolans stöd i det språkutvecklande arbetet. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex slöjdlärare i tre olika regioner och med blandade yrkeslivserfarenheter applicerar SKUA i sitt klassrum. Samtliga slöjdlärare arbetade på skolor som arbetar språk- och kunskapsutvecklande skolövergripande. För att analysera intervjuerna och organisera resultatet användes en fenomenografisk ansats. Resultatet visar satt slöjdlärarnas uppfattningar om nödvändigheten av SKUA skiljer sig, uppfattningarna kan sättas på en skala från uppfattningen om att det är absolut nödvändigt, till att slöjden bör fokusera på hantverk främst. Informanterna uppfattar att språket används på olika sätt och menar att språket i slöjden är svårt. Lärarna har olika uppfattningar om stöttning, vilket indikerar att begreppet är otydligt och behöver klargöras. Resultatet visar att slöjdlärare inte alltid uppfattar sig inkluderade i det språkutvecklande arbetet, och att mycket ansvar för applicering läggs på läraren själv. Slutligen diskuteras vikten av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i enlighet med läroplan och kursplan samt för likvärdighet och i längden, för demokrati.