Individen i det aktivitetsbaserade kontoret En studie av Skanskas fysiska och psykosociala arbetsmiljö

Abstract

Syftet är att undersöka hur medarbetare på Skanska upplever förändringsprocessen och sin nuvarande arbetsmiljösituation efter införandet av det aktivitetsbaserade kontoret. Teoretiska perspektiven behandlar två olika sätt att mäta hälsa utifrån den psykosociala arbetsmiljön samt hur dessa kan bidra till att påvisa hälsosamma och ohälsosamma förhållanden i arbetslivet. Dessa är krav-kontroll och stödmodellen samt KASAM. Tidigare forskning i uppsatsen behandlar forskning kring olika kontorsutformningars påverkan på individers psykosociala arbetsmiljö. Fokus har legat på olika flexibla organiseringssätt i förhållande till produktivitet och arbetstillfredsställelse med två olika resultat. Metoden för uppsatsen har varit ett semistrukturerat kvalitativt upplägg där sju intervjuer genomförts med fyra definierade teman. Fokus har legat på att identifiera olika strukturer som påverkar upplevelsen av det aktivitetsbaserade arbetssättet för att sedan analysera dessa tillsammans med den tidigare forskningen samt teorierna. Resultat: Studien har kommit fram till att upplevelserna av förändringsprocessen har varit avgörande för hur det aktivitetsbaserat arbetssättet tagits emot. Detta har i sin tur påverkat upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön samt den upplevda känslan av arbetstillfredsställelse och produktivitet.