Hälsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska förutsättningar

Abstract

Syfte: Syftet med tvärsnittsstudien är att undersöka hur skolor arbetar med att främja hälsosamma matvanor under skoldagen utifrån registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som används är baserad på sekundära data inhämtat via Pep Skola mellan åren 2020–2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett högre SEI, det vill säga lägre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig lägre i arbetet med hälsosamma matvanor i skolan, speciellt gällande elevers delaktighet, inkluderandet av skolmåltidspersonalen, uppföljandet av matsvinn och närvaron under skolmåltiden. Flertalet kategorier identifierades vid den kvalitativa analysen, men till största del identifierades inga stora skillnader mellan skolor med lägre respektive högre SEI i den kvalitativ innehållsanalysen. Slutsats: Det finns skillnader i både de kvantitativa och kvalitativa analyserna för hur skolor med lägre respektive högre SEI arbetar med hälsosamma matvanor. Skolor med högre SEI hade i mindre utsträckning lyckads med implementering av de nio olika områden i Pep Skola. Att förstå skillnaderna är första steget i att skapa hälsofrämjande insatser och riktlinjer som kan minska de socioekonomiska skillnaderna relaterat hälsosamma matvanor i skolan.