Vad hände med den gröna skolmåltiden? En fallstudie i Varbergs kommun

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever, ledning för måltidsverksamheten samt det politiska styret förhåller sig till att den vegetariska måltiden har minskat på skolorna i Varbergs kommun. Studien avser även att undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas val till att konsumera vegetariskt i skolmatsalen samt deras medvetenhet till kopplingen mellan köttkonsumtion och klimatpåverkan. Metod: Studien består av en kvalitativ metod och är en fallstudie som omfattar nio semistrukturerade intervjuer med ett relevant urval för att kunna besvara studiens syfte. En politiker, en avdelningschef, en enhetschef och sex gymnasieelever inkluderades i studien för att spegla hur alla olika led förhåller sig till förändringen. Urvalet förväntades bidra med olika erfarenheter, synsätt och uppfattningar vilket bidrog till en bredd i studien samt en förståelse för attityder, förhållningssätt och verksamhetens organisation. Datan har därefter bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys där man transkriberat de inspelade intervjuerna för att sedan sammanställa empirin i koder, kategorier och teman. Resultat: Studien visar ett delat resultat. Samtliga gymnasieeleverna är positiva till förändringen i Varbergs kommun. Det återkommande temat under intervjuerna med eleverna är att de nu känner sig mätta under skoldagen och äter mer. Resultatet visar också på miljömedvetna elever, men att det inte är en tillräckligt stark faktor för att överväga en mer växtbaserad kost. Liknande resultat framkom under intervjun med politikern där motivet till förändringen främst baserades på att värna om eleverna och tillmötesgå deras önskemål och behov. Politikern beskriver också en misstänksamhet mot statliga myndigheter, ansvariga för mat och måltids rekommendationer. Det som framgår i intervjun med avdelningschef och enhetschef är istället en uppfattning av ett steg tillbaka i utvecklingen för miljön, men också ekonomin. Det framkommer dock en vilja att arbeta utifrån de förutsättningar satta från politiken samt att acceptera förändringen som nu är verklighet. Slutsats: Slutsatser som fastställdes är att en kommun är en komplex verksamhet där olika led och perspektiv behöver studeras för att förstå helheten. Beslut endast baseras på rekommendationer där man stirrar sig blint på vad forskningen anser vara rätt och fel kan leda till att andra viktiga faktorer hamnar i skymundan. Samtidigt har offentliga verksamheter ett ansvar att vara goda föredömen och sprida kunskap som går i linje med aktuell forskning och rekommendationer.