HÅLLBARHET, DELAKTIGHET OCH MENINGSFULLHET En studie om barns och förskollärares tal om förskolans arbete med hållbarhet

Abstract

Hållbarhet och barns möjlighet till delaktighet och inflytande är centrala delar i förskolans läroplan och viktiga områden i samhället i stort. Syftet för denna uppsats är att genom analys av hur förskolebarn och förskollärare beskriver och begripliggör hållbarhetsarbete och barns delaktighet i arbetet bidra med kunskap om vilka praktiker som uppfattas som meningsfulla av barn och förskollärare. Studien utgår från ett barndomssociologiskt konstruktivistiskt perspektiv med fokus på barns agens men även ett posthumanistiskt perspektiv där barns agens sätts i relation till andras agens, både människors, djurs, natur och materialiteters. Det material som studien bygger på är 19 transkriberade samtal mellan förskollärare och rektorer om förskolans arbete med hållbarhet från projektet ”Hållbar förskola” samt fem för studien genomförda intervjuer med sammanlagt nio förskolebarn födda 2018–2019. Tematisk analys användes för bearbetning av materialet. Resultat visar att hållbarhet inom alla tre dimensioner uttrycks och begripliggörs som att visa omsorg och ta hand om både människor, djur, natur och resurser och utifrån deltagarnas kontext och erfarenheter. Både hos förskollärare och barn finns synsättet att människan är den som kan agera samtidigt som även djur, natur och omvärld uttrycks kunna påverka. Förskollärare uttrycker att de lyssnar och uppmuntrar barns åsikter på olika sätt. Barn uttrycker att det är vuxna som kan agera även om de ser sig själva som del i ett vi som kan göra många olika saker som de upplever är bra för både djur och natur, för varandra och för resurstillräcklighet. Återkommande är hur upplevelser och konkreta erfarenheter tillsammans med samtal och reflektion samverkar för meningsfull kunskap. Tid framstod som viktigt för både pedagogers reflektion och planering tillsammans och för barns möjlighet till inflytande i vardagen, i att praktiskt få göra själva, få utforska utifrån sina intressen, frågor och erfarenheter och i att bli lyssnade på och få påverka. Att barn görs delaktiga i arbetet på sätt som är relevanta, förståeliga och meningsfulla för dem framstår som viktigt tillsammans med ett arbetssätt där barn och pedagoger tillsammans skapar verksamheten och där man tittar på ett område över tid, från olika håll och med möjlighet att uttrycka sig på olika sätt.