Sjuksköterskors upplevelser av tvångsåtgärder Professionellt ansvar och personlig belastning

Abstract

Bakgrund: Tvångsåtgärder används inom sluten psykiatrisk tvångsvård och avser i Sverige handlingar så som: behandling utan samtycke, fastspänning och avskiljning. Sjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård har en central roll och ansvar för genomförandet av tvångsåtgärderna men också för upprätthållandet av ett personcentrerat arbetssätt. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa kvalitativ forskning. En strukturerad litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, för att i slutändan få fram tio artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i huvudkategorierna; Dilemman i relation till vårdrutiner och yrkesroll, Den vårdande relationen under påverkan av tvång samt Emotionella reaktioner och personlig påverkan. Slutsatser: I sjuksköterskornas arbete med tvångsåtgärder uppkommer flera starka känslor som oro, rädsla och tvivel på deras egna förmågor. Dessutom ställs de inför svåra etiska situationer där tvångsåtgärder anses som enda alternativ. Arbetet försvåras, och problematiseras, ytterligare av bristande resurser som gör att sjuksköterskorna tvingas kompensera för dessa genom användandet av tvångsåtgärder. Studien indikerar att det behövs mer stöd och resurser för sjuksköterskor i samband med tvångsåtgärder för att kunna säkerställa personcentrerad vård.