Revisionsplikten

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en intressentmodell granska nyttan av revisionsplikten för samhället samt näringslivet. Intressenterna blir i detta fall Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och små och medelstora företag. Hur små och medelstora företag ser på revisionsplikten kommer analyseras och alternativ till revisionsplikten kommer även att behandlas. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och näringslivet. Från näringslivet väljs två företag som författaren vidare undersöker. Metod: Undersökningen riktar sig mot två intressentgrupper. Representanter från dessa intressenter intervjuas i person. Teori: Teorier om revisionspliktens syfte och nytta hämtas från sekundära källor. Dessa källor består av både artiklar, litteratur och Internet. Den teoretiska referensramen grundar sig till stor del på Svenskt Näringslivs rapport om revisionsplikten (2005) och (2003) rapport för Department of Trade and Industry som behandlar avskaffandet av revisionsplikten i England. Empiri: Den empiriska delen av undersökningen består av djupintervjuer med intressenterna. Författaren har genom semistrukturerade intervjuer med respondenterna fått underlag att analysera mot den teoretiska referensramen. Slutsatser: Författarens slutsats är att revisionsplikten är till fördel för de undersökta intressenterna. Utan den kvalitetssäkringen som revisionsplikten ger skulle årsredovisningarna bli bristfälliga och trovärdigheten för dessa skulle kraftigt minska. Vidare skulle den övergripande kollen och kontrollen över företagens ekonomi bli lidande.