SJUKSKÖTERSKANS SMÄRTSKATTNING AV BARN INOM SLUTENVÅRD. En litteraturöversikt

Abstract

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa förmåga utvecklas stegvis från spädbarnsåldern upp till vuxen ålder, vilket påverkar deras förmåga att uttrycka och förstå smärta. Redan vid födsel kan barn känna smärta, men förståelsen för vad smärta innebär utvecklas successivt i takt med ålder och kognitiv mognad. Smärtskattning hos barn är komplext eftersom det påverkas av barnets utvecklingsnivå, språkförmåga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillräcklig smärtbehandling. För yngre barn används ofta observations baserade instrument som FLACC-skalan, medan äldre barn kan använda självskattningsskalor som VAS, NRS eller FACES för att uttrycka sin smärta. Sjuksköterskan har en central roll i att observera, bedöma och tolka barns signaler samt inkludera vårdnadshavare i vårdprocessen. Personcentrerad vård är viktigt för att skapa trygghet och delaktighet, där barnets berättelse tas tillvara. Barnkonventionen fastslår att barnets bästa alltid ska komma i första hand och att varje barn har rätt till bästa möjliga hälsa och vård. Enligt sjuksköterskans etiska riktlinjer ska vården vara evidensbaserad, jämlik och präglas av respekt för barnets rättigheter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa befintlig kunskap gällande smärtskattning av barn inom slutenvården. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt, som är baserad på sex kvantitativa artiklar och en artikel av mixad metod. Samtliga studier har analyserats med Fribergs analysmodell som särskilt är lämpad för litteraturöversikter. Resultat: Resultatet delades upp i tre teman: Sjuksköterskans smärtbedömning, Vikten av kunskap och Språkliga barriärer. Slutsats: Sjuksköterskans smärtskattning av barn är komplext och flerdimensionellt. Detta leder ofta till att barnets smärta underskattas eller behandlas otillräckligt inom slutenvård. Litteraturöversikten indikerar ett behov av ökad kunskap och användning av barnanpassade smärtskattningsverktyg bland sjuksköterskor, för att säkerställa jämlik och evidensbaserad vård.