Fastighetsavgift: "Världens bästa förslag?" En kvantitativ analys av 2008 års förändrade fastighetsbeskattning.

Abstract

År 2006 sa Kristdemokraternas partiledare ”Vi har världens bästa förslag. Vi har en idé om att avskaffa Sveriges mest hatade skatt”, och så blev det. Efter att Alliansen vunnit valet genomfördes en reform av fastighetsskatten. En ”kommunal fastighetsavgift” skapades med ett tak, ett maxbelopp som inte är beroende av fastighetens värde. För att finansiera reformen höjdes kapitalvinstbeskattningen och regler kring uppskovsbeloppen korrigerades. Reformen förväntades få acceptabla fördelningseffekter där den förändrade kapitalvinstbeskattningen skulle väga upp för effekter av ’fastighetsavgiften’ . Uppsatsens syfte är att analysera vilken effekt individers geografiska tillhörighet och inkomstklass har haft på deras disponibla inkomst i och med att reformen genomfördes. Beskattningsdata gällande privatbostäder har inhämtats och analyser utförs både genom ekonometriska paneldataregressioner och deskriptiva analyser. Det ekonometriska resultatet påvisar att individers länstillhörighet och inkomstklass har haft en signifikant påverkan på den genomsnittliga fastighetsskattsinbetalningen. Det deskriptiva resultatet visar också skillnader mellan olika län och inkomstklasser i och med den förändrade fastighetsbeskattningen. Uppsatsen undersöker även de offentligfinansiella konsekvenserna av reformen. Resultaten visar att reformen inte var självfinansierad och i reala termer har skatteintäkterna för uppskovsbelopp och ’fastighetsavgift’ inte nått den nivå som fastighetsskatten hade innan reformen. Uppsatsens slutsats är att den förändrade fastighetsbeskattningen anses vara tvivelaktig, både ur ett skatteteoretiskt perspektiv men även på grund av dess fördelningseffekter.