Klart språk utan klara ramar - En studie om klarspråksarbetet i statliga myndigheter

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur klarspråksarbetet realiseras i statliga myndigheter samt vilka förutsättningar och utmaningar som finns. Teori: Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka klarspråksarbetet i statliga myndigheter är att genomförandet till stor del kan förklaras av den lokala kontexten, men ramarna (policyn) är en viktig del i att förstå förutsättningarna för implementeringsprocessen. Det teoretiska ramverket för att analysera implementeringen av klarspråk utgår ifrån Matlands (1995) ambiguity-conflict model. Teorin utgår från otydlighet och konflikt som variabler för att förklara och analysera utfallet av en implementering. Metod: Studien är utformad som en intervjustudie kompletterat med en analys av dokument kopplat till Klarspråksparagrafen. Datainsamlingen har till största del skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med språkvårdare på ett urval av statliga myndigheter. Vidare har klarspråksparagrafen analyserats via dokument och andra offentliga dokument/tyck. Empirin har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket och i ljuset av policyns utformning. Resultat: Studiens övergripande resultat är att klarspråksarbetet präglas av en hög nivå av otydlighet, samt en låg nivå av konflikt. Denna kombination medför att implementeringen varierar beroende på kontextuella förutsättningar. Otydligheten i klarspråksparagrafens mål och medel har medfört en frihet att utforma och anpassa klarspråksarbetet, möjliggjort en bred acceptans av klarspråk samt bidragit till en låg konfliktnivå i klarspråksarbetet. Denna kombination har däremot också medfört det kan bli en selektiv implementering av klarspråk.