Sambandet mellan allmänmotorisk koordination och ishockeyspecifik prestation

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur motoriska och koordinatoriska färdigheter hos unga ishockeyspelare i Frölunda HC:s ungdomsverksamhet hänger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att använda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och jämföra resultaten från tidigare genomförda istest, samt analysera tränares subjektiv skattning av spelarnas prestations – och ishockeyspecifika förmågor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidigålder. Även att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan främja idrottsspecifik prestation som hjälper Frölunda HC. Långsiktiga strategi att utveckla allsidiga, hållbara idrottare snarare än att tidigt specialisera ishockeyspelare. Metod: Studien har en tvärsnittsstudie, där kvantitativ analys av testdata har genomförts. Syftet är att ta reda på hur Frölunda ungdoms motoriska – och koordinationsförmågor ser ut genom att använda ett Harrestest som sedan jämförs med redan slutförda skridskotest, detta för att se sambandet mellan grundläggande motoriska färdigheter på och utanför isen. Samt en skattning från ishockeytränare för hur bra dem ser ungdomarna är för sin ålder. I arbetet har 23 manliga ishockeyspelare deltagit. Resultat: Spearmans korrelationsanalys visade svagt positivt men inte signifikant samband mellan allmänmotorisk koordination och ishockeyspecifik prestation (rs = 0,417, p = 0,068). De yngre deltagarna i 13 års ålder presterade signifikant bättre än de 14 åriga deltagarna i det motoriska testet (rs – 0,855, p = 0,001). Tränarskattning visade svagt negativt samband med både testresultaten men det var inte statistiskt signifikant. Dock indikerar resultatet att motorik kan ha en viss påverkan på prestation men att ålder och mognadsgrad också är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Slutsats: Studien tyder på att allmänmotorisk koordination kan ha ett visst samband med prestation i ishockeyspecifika aktioner. Men även om det inte finns signifikanta samband så kan studien se tendenser och mönster att de yngre spelarna prestera bättre i koordinationstestet och det kan indikerar på att den biologiska mognaden kan ha påverkat detta. Resultaten från studien kan även ses som viktig i framtiden för Frölunda HC att arbeta med bred utveckling i ungdomsverksamheten och att tränare kan visa och förstå den hänsyn till mognadsnivå vid subjektiv bedömning och planering av träning. Samt koppla träning till LTAD modellen