Tankar om skönlitteraturen – Betydelsen, Funktionen & Kunskapen.

Abstract

Sammanfattning: Syfte Syftet med denna undersökning är att se hur några pedagogers tankar om skönlitteraturen speglar deras uppfattning om svenskämnet och dess innehåll. De tankar som framkommer kopplas till tidigare teorier och forskning av svenskämnet som konstruktion och främst Malmgrens (1996) tredelning av svenskämnet. De tre ämnesuppfattningarna är Svenska som färdighetsämne, Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och Svenska som erfarenhetspedagogisktämne. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar;

Vad innefattar begreppet skönlitteratur enligt pedagogerna i vår undersökning?

. Hur arbetar pedagogerna i vår undersökning med skönlitteratur, d.v.s. vilken funktion får skönlitteraturen i deras undervisning?

Varför arbetar pedagogerna i vår undersökning som de gör med skönlitteraturen? Vilka kunskaper vill de att eleverna skall uppnå och vad grundar de sin undervisningsmetod i?

Metod och material Vi har valt ut fyra pedagoger från skolår 1-9. Pedagogerna är verksamma på två olika grundskolor i västra Göteborg. Två av pedagogerna arbetar mot de tidigare åldrarna (skolår 1-3) och två mot de äldre (skolår 7-9). Då pedagogerna kommer ifrån olika skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar samt undervisar mot olika åldrar, anser vi att de utgör intressanta exempel på verkligheten. Vi utgår från en kvalitativ metod, där huvuduppgiften är att tolka samt förstå ett resultat som i det här fallet framkommer ur en öppen och halvstrukturerad intervjusituation. Resultat och betydelse för läraryrket I undersökningen har det framkommit att pedagogernas tankar främst speglar ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv (Malmgren, 1996). Hur pedagogen definierar begreppet skönlitteratur har betydelse för vilken funktion den får i undervisningen. Ytterligare en aspekt som spelar roll för ämneskonstruktionen är lärarens mentala landskap (Molloy, 00). Det har visat sig vara viktigt att man som lärare rannsakar sig själv och sin lärarroll. Förutom att ta ställning till de tre grundfrågorna vad, hur och varför har denna undersökning påvisat vikten av att även ta ställning till vem – frågan (Molloy, 00). Vem skall undervisas och vem är jag som undervisar?