”Planerad undervisning utmanar barnen att skapa på nya sätt...” PEDAGOGERS ERFARENHETER OCH UPPFATTNINGAR OM PLANERADE ESTETISKA UTTRYCKSFORMER I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS.

Abstract

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar och erfarenheter av estetiska uttrycksformer hos pedagoger i förskola och förskoleklass. Frågor studien söker besvara handlar om uppfattningar, erfarenheter och planerad undervisning i relation till estetiska uttrycksformer för att främja yngre barns språkutveckling. Metoden som används är elektronisk enkät med dels förutbestämda frågor/svar, dels skriftliga öppna frågor. Studien bottnar i den teoretiska utgångspunkten fenomenografi där människors uppfattningar och erfarenheter av ett fenomen undersöks med hjälp av första och andra ordningens perspektiv. Modellen Fyra estetiska lärandeformer – i, om, med och genom har använts för analys av empirin för att tolka pedagogisk personals uttryck av sina arbetssätt med estetiska uttrycksformer som språkfrämjande verktyg. Enkäten bestod av tolv frågor där två frågor valdes ut för att få svar på forskningsfrågor vilket resulterade i fyra kategorier där olika mönster urskildes, vilka användes för djupare analys: (1) Estetiska uttrycksformer som något lustfyllt, (2) Planerad undervisning med estetiska uttrycksformer, (3) Hinder för planerad estetisk undervisning och (4) Språkutveckling och sinnligt lärande utifrån estetiska uttrycksformer. Analysen av enkätsvaren inom de fyra kategorierna visade bland annat att pedagogers personliga engagemang och erfarenheter för att bedriva lustfylld undervisning. Det framkom även att pedagoger upplever att planerade och strukturerade aktiviteter är lättare att genomföra. Orsaker som nämndes som hinder för planerad estetisk undervisning var förutsättningar, tidsbrist och kollegors engagemang. Flera pedagoger uttryckte vikten av att barn ska få möjligheter att skapa med olika material samt få uppleva med hela kroppen. Respondenterna uttryckte också på vilka sätt de använde estetiska uttrycksformer för att främja språkutveckling hos yngre barn.